Wildros

Jag vill gå och se nya Indiana Jones-filmen
Men faaan att jag tänker gå och se den själv..
Vägrar..

Nån som vill följa??
;-)

Är det det ner till Simeåbadet och hem igen.
Det skulle nog bara vara 278 steg om man inte behövde gå i ett stort jävla S

Här kommer bildbevis..
På att jag ändå gick trots stor motvilja


Framme vid badet.
Vackra Hälsingeälv. Jag älskar dig



Här ligger jag och bränner på somrarna...Not.
Jag ligger inne i skuggan och flämtar



Sen går man genvägen...



..över den livsfarliga och mycket förbjudna järnägen.
Det har blivit mycket mer trickigt  nu för tiden.
Man hinner inte ens säga "Hasta La Vista, Baby" innan X2000 kommer och
har kört över en, så man sitter som ett frimärke på framrutan..



Bättre än mossa?



Känner man för att kasta lite slägga så..



Ett klipp ur filmen "Ingenmansland"



Sådärja. Hemma och välbehållen. För sin ålder.
Och 4214 steg fattigare..

Bravo!!

Alla pigga och glada.
Jag är varken eller och hade i min vilda fantasi sett fram emot en sovmorgon som hette duga.
Men 6.00 piip, vaknade jag och kunde inte somna om.

Jag vet att det brukar kunna bli sådär när jag är övertrött. Vilket nog nu är en lätt underdrift.
Så trött som jag var i går eftermiddag, vet jag inte när jag var sist.

Men jag måste säga att trots mycket stök och bök inför denna här "Nytorp på stan"-dagen, så tycker jag att den var väldigt bra.
Det var väl inte så många som kom och tittade på själv uppvisningarna, men några fler mellan där. Som ville klappa hästar och fråga lite och så.
Jag var väldigt nervös inför första körningen, men sen under andra så var det som om allt bara hade blåst bort(bildligt...trodde att vi skulle lätta..) och det funkade jättebra. Hästen var fin och jag var cool och det gick toppen.

Sen när allt var urpackat, så var det bara 16års-kalaset kvar...

Igår för sexton år sedan klockan sex på morgonen, började dom. Värkarna...
Jag vet inte om jag riktigt tyckte att jag hade tid med det just då. Alla hade sagt att "Du kommer säkert att gå över tiden du, eftersom du är förstföderska.." Man tror ju på dom som vet.
Igår för sexton år sedan, kände jag mig som världens äldsta människa. Jag hade varit med om allt, jag kunde allt och det fanns väl inte så mycket kvar här i världen att lära sig. Eller?
Igår för sexton år sedan, var jag tjugotre. Och lastgammal.
Igår för sexton år sedan, hade jag dagen innan avslutat min APR-kurs på Lantbruksskolan som det hette då. Jag hade inte hunnit ordna spjälsäng. Jag hade inte packat någon väska. Jag hade inte räknat med att få värkar mitt i Pingst när det var röddagar och stängt överallt. Och jag hade definitivt inte tid med att föda barn. För min frys hade gått sönder.
Vi åkte skytteltrafik med frysta matvaror till min mamma, tills att hon tvingade mig och fadern att åka till BB.
På något vis hade jag nog tänkt att jag kunde hejda och styra även det. Jag menar jag hade ju gjort allting i hela världen och jag kunde ju allt. Jag var ju för bövelen 23!! Men hallå..
Drottningen mitt i livet..

När jag kom till sjukhuset och förklarade att jag inte riktigt hade tid med det här, så skrattade sköterskan och sa
"Ja varsegod och åk hem du, vi ses snart.."
Jag var visst öppen 8cm, när jag väl hade insett att jag nog skulle stanna.

Det värsta åskväder jag någonsin i hela mitt liv har varit med om drog över trakten just då, dom timmarna jag fick barn.
Skulle det blivt en dotter, så borde hon kanske ha hetat Ronja.
Nu blev det en son, som fick namnet Jonas i stället. Det var Johan i nio månader, men när han kom ut mitt i en åskskräll, så var det en Jonas.

Som nu är 1.85 lång, har skäggfjun och igår åt upp en halv smörgåstårta.

Tiderna förändras. Jag är inte längre äldst i världen och drottning i livet. Sonen överlevde trots att vi inte kunde köpa några blöjor till han på väg hem eftersom det var röddag och stängt överallt.
Han ska till hösten börja samma skola som jag slutade när han föddes.

Grattis sonen för att du klarat ett liv med din slumpartade mor!

Nu vet jag i alla fall hur jag ska lyckas hålla ihop benen under hela köruppvisningen, utan att tejpa ihop dom..

Ja faktiskt.
Slappo, jag vet och fy skäms och allting.

Men om man betänker att jag först gjorde alla vanliga rutiner på jobbet och sen så har vi packat, smörjt alla saker vi ska ha med i morgon och skenat omkring som galningar hela eftermiddagen, så tror jag nästan att jag har lyckats att gå dom där jävla 10000 stegen idag ändå.
Jag har så ont i hela kroppen, så det skulle nog behöva vara långpiskan för att få mig att gå en meter till idag..
Japp..

Nu känner jag mig lite lätt bokstavkombinerad, men jag kan inte lägga in på HTML rutan.
Varför??
Det finns ju ingenstans att uppdatera när man har lagt in koden.

Hur gör man??

Bonden i Bonde söker fru:
"Kärlek är när man växer i hop och blir en och börjar tänka likadant"

Hallå lille vän, du har lite fel där. Det är siamesiska tvillingar som är sammanväxta (men jag tror att till och med dom har egna tankar ...)

Vänta...är inte det ett TV-program??

Torka dig inte med mossa om du blir akut kissnödig på motionsrundan..
Det är så jävla skitpinsamt att gräva i byxorna efter små kvistar och barr sen resten av rundan.....

Köpte  tre Wallanderfilmer på nån rea idag.
Jag gillar dom där filmerna och dom där tre jag köpte, är nog de enda jag inte har sett än.
Men jag orkar nog inte kolla på dom i kväll..

Känns lite mysko dock,  att mördaren i en Beckfilm är obducent i de här filmerna.

Har Sverige brist på skådisar eller?

 

Varför är dom så konstiga och mystiska, samtidigt som dom är så försutsägbara...?
Jag förstår mig inte på dom..

Är det det som är mysteriet med livet, som aldrig kommer att lösas..?