Närmare himlen än så här..

Ja, nu har jag landat lite.
Det är förvånansvärt hur trött man blir av höghöjdsträning.
På nåt vis hade jag trott att jag skulle vara som en Duracellkanin när jag kom hem(Fast vänta..när har jag någonsin liknat en duracellkanin??)av alla nygjorda röda blodkroppar, som girigt skulle sluka allt syre och fösa det ut i mitt blod.
-"Toppen", tänkte jag.
Men det var fel teori. Tur jag inte är läkare..

Ja hur som helst, så var veckan som så här..:


Första dagen vi var i Alvdal(ja, förutom kvällen när vi kom), så var det Potatis och Hästfestival där på skolan och uppe i byn.  Det var visningar av olika hästraser och ridning och körning. Uppe i byn skalade de potatis för brinnade livet och krängde potatissäckar.
Hm, intressant bild...;-)


Första två nätterna sov Hästgänget i små hytter som var ungefär lika stora som min toalett där hemma..


På Söndagen var vi upp på Tronfjället.
Närmare himlen än så här kan man inte komma utan att vara död..
1666 meter över havet.
Med en väg som gjorde att man höll käften och inte gjorde sig osams med bussföraran om man säger så..
Nä, det var inte lika hemskt som jag hade trott, med tanke på att jag inte kan gå upp för trapporna hela vägen upp i ensilagesilon. Men inte vet jag vad det var som gjorde att jag mest tyckte att det var underbart att komma upp där.
Det var så tyst, så att det går inte att beskriva.


Jo det gick. Att komma närmare. Inte i höjd, men i upplevelse.
På Tisdagen åkte vi till Hjerkinn.
Jösses, det här var det fränaste jag har varit med om.
Ridning på Islandshäst på fjället.
Närheten av Dovrefjäll.
Det var så oändligt vackert. Och underbart.
Det var fjäll runt om oss och vi red tilllslut på toppen av en platå, hur långt upp som helst.
Det var vindstilla, molnfritt och så himla skönt.
(Tyckte alla utom Pär, men det kan bero på att han hade långkalsonger, ridbyxor, täckbyxor(!!), tröja och Antarktisparkas..haha)


Sista knixen upp på toppen var så brant att den lilla stackars hästen som släpade runt på mig slog knäna i mina fotsulor när vi tog oss upp sista biten.
Här uppe vilade vi hästarna en stund och tittade på utsikten.
(Jag funderade lite på hur trött dom där stackars guiderna är på att höra hysteriska plattelandsfolk som skriker -"Ohhh vad vackert det är häääär")


-"Ja precis så här svettig blir man att släpa runt på fröken Roos i tre timmar..backe upp och backe ner.."
(Jag vill då bara tillägga att alla andra var precis lika svettiga...)


På Onsdagen så hade hästeleverna "Hästorientering" upp till en seter som ägdes av en av lärarna på skolan.
Den låg havvägs upp mot Tron, så det var ganska så brant.


Sen så lagade vi mat i stora Wokgrytor.
Potatis, förstod jag snabbt, ingick i all matlagning..
Ja förutom alla smörgåsar då......


På Torsdagen så var vi på ett ställe i Savalen, där dom föder upp Islandshästar.
Den här lilla gynnaren var värd en miljon.
Hallå liksom. 1 Miljon!!
Måste bero på dom röda blodkropparna....

        


Kring lunch åkte vi upp på Savalenbetet, där dom hade fölston och ett ställe där som severade mat.
Hur fint som helst.


Ja, sen var det slut. På Fredagen åkte vi hem. Och jag undrade var hela veckan tagit vägen. Det sa bara svisch.
Men det var en helt helt underbar resa.

Här är hela hästgänget, som var så duktiga hela tiden!

Tack!



Glufs..

Gud, jag sitter här och fascineras över hur fort en chokladkaka tar slut..
Egentligen.


Idag

Så satte jag på mig spenderarbyxorna när jag klädde mig i morse.
Så styrde jag kursen mot Ljusdal och köpte både en ny kamera och en ny mobil
Ja va fasen, pengarna ska väl inte rota sig på hög väl
:-)

Nä men jag har ju som bekant länge letat en ny telefon och så ville jag gärna ha en kamera också, så så blev det.

Båda håller på att laddas nu och Fröken ska sen försöka att lära sig dem.
Hepp.

Me says

Resårsäng mina damer och herrar.
Jag säger bara det.
Resårsäng.
Yes!

Ja dröm vidare..


Långfredag?



Nu har jag pyst ihop i en utslagen hög framför datorn.
Jag har eldat i spisen
Och tagit mig ett glas vin.
Jag kan säga att det finns andra kvällar under den här veckan som jag skulle behövt det bättre, men det är väl som man säger
- bättre sent än aldrig

Det finns vissa grejer som aldrig kommer att komma tillbaka igen
Känner jag

Det vädrades ut där någonstans mitt uppe på fjället, under ridturen på Islandshäst, på 1200 meters höjd och total tystnad

Så bättre sent än aldrig är kanske en sanning med modifikation.
Saker förändras
och
Jag förändras
Framförallt

Saker jag var så säker på att jag visste och värderingar jag hade myntat för länge länge sedan, har rasat i hop i en liten korthög.
Det har sannerligen varit underverk för mig den här veckan

Det är tur, (eller skicklighet) att man är så föränderlig i vissa stunder i livet


Det här har varit den bästa veckan i mitt liv på mycket mycket länge
Och jag önskar att jag kunde berätta för alla vad mycket den har betytt för mig
och vad mycket ni betyder
Ni är helt underbara allihopa!
Tack alla ni  som var med och gjorde den här resan till en sån härlig vecka som det har varit!!



Skönaste tisdagen, hade vi i alla fall här på fjället!

Egna bilder kommer
Rätt vad det är..



Översikt

Jösses vad det skrivs egentligen under en vecka..
Jag sitter nu och läser igenom mina favoritbloggar.

Det är lite som om min värld har knäppts av, medans alla andra har gått på i sin vanliga rull
Och jag sitter och känner mig lite som en fågelholk..
Hehe..
Igen
..

Hemma

Nu har jag precis landat hemma på min gata i stan.
Stan simeå

GUD vilken underbar vecka jag har haft!
Det är så där så att jag inte ens kan sätta ord på det än.
Måste landa in mig lite hemma och reflektera
Eller evaluera som som säger i Norge:-)

Bilder kommer nog mellan handukar som ska till tvättkorgen och post som ska sorteras.

Hur har eran vecka varit?

Hej på ett tag!

Nu har jag packat klart..
Fyra väskor blev det..Hepp.
En vecka ska vi vara borta..
Jodåsatte

Åtta i morgon bitti far vi i skolans buss

Jag har så jävla mycket saker med mig.
Men förhoppningvis så är det någon som behöver låna nåt, så det var till nån nytta att jag släpade halva bohaget med mig.



Som tur är så är det jag och Helena som packar in oss först..

Ha det så bra alla och vi ses nästa typ Lördag..

Hej hej!


Tvi

Å hej vad jag har packat..
Not..

Jag gruvar mig...
Jag inser redan att tre kommer inte att räcka
Jag ska ju ha kudde och täcke med också..

Finns det inte kudde och täcke i Norway??
Inte en en liten lusekofta vi kan få dra över oss..?


Om jag orkar..

..efter nattens bravader, så ska jag idag försöka att börja packa lite..
Det är lite trickigt bara.
Jag kan liksom inte packa normalt, utan hur jag än försöker så blir det alltid för mycket.
Och jag får alltid skämmas för det är alltid jag som har de flesta och största väskorna.
Plus lite lösa saker som jag inte fick ner
Plus en proppfull handväska
Och en liten Icakasse med utifallatt-saker..

Det komiska i det hela är att jag nog egentligen har mindre kläder(tycker jag själv) än de flesta
Och ändå så är det jag som har mest med mig..

Hur går det ihop??

Jaja, hur som helst. Norge-här kommer jag och mina väskor..

Jouren from hell..

Ja det här var ju också en kväll som går till världshistorien..

..


...


Cool

Efter att ha burit in ved till vedbon(haha..vedbodssubstitut i varje fall..) som ändå är en grej man bör göra om man vill kunna elda i vinter(och det vill man..i det här huset), så tvingade jag mig själv att relaxa..
Det som jag alltid ha kunnat hålla små kurser i
*Konsten att fördriva en hel dag utan att göra nånting* kl 19.00 i aulan
har gått rent åt pipsvängen nu efter sista månaden totala superstress..

Men nu så skällde jag lite på mig själv och på nåt vis för första gången på länge fick upp ögonen för att det faktiskt var så..
Helst ville jag bara fly. Ta bilen och åka en runda. Eller nåt sånt.
Men jag tryckte liksom ner mig själv på bron i full höststormsmundering så att jag skulle kunna sitta forever om det så behövdes. Tog med en bok, en kopp kaffe och lite musik i öronen.
Valde musiken och sen satt jag där och tänkte på livet och bara var Camilla..

Det var så skönt, för jag kände liksom igen mig själv igen. Det som inte varit jag på flera veckor kikade fram och sa hej.

Måste finna mitt vanliga inre lugn igen, annars går jag under. Insåg jag.
Om det så ska vara att jag måste ändra radikalt på något, som tex jobb eller vad fan som nu behövs. Men så här kan jag inte leva.

Kan även tänkas att det löser sig själv också, som han sa som sket i vasken, när allt är klart med hela flytten på jobbet.
Jag hoppas på det.

Nu ska jag gå ut igen.Och läsa..

Fridens!

Men slow down..

Jag har börjat märka en sak.
Jag tror att det har varit lite mycket nu ett tag.
Jag till och med börjar att plocka ihop från matbordet, innan jag ens har ätit klart
Herrejösses!
Att sonen på nåt vis suger upp maten i porerna på tre sekunder, det är ju som vanligt bara, för det har han alltid gjort.
Men jag.
Jag som brukar vara lättjan personifierad.
Jag börjar att plocka på locket på vissa grejer och ställa in det i kylen fast jag inte är färdig.
På en ledig kväll. Med ett glas vin till maten. Och så tjopp på med allt och sprint till kylen.
Helst torka av bordet samtidigt som jag äter näst sista tuggan
Urmysigt!

Dags att coola ner lite nu va?

Nån som känner igen sig?
(följdfråga: Fick ni hjärtinfarkt?)

Ja vadå??



Ja vad sjutton gör man då, om vinet är för kallt...?

Lördagen på stan

Har nu nyss kommit hem från en hel dag i Hudik, med son, vän, väns son och mamma(min alltså..)

Jag känner mig som om jag har sprungit Stockholm mataton eller nåt..
Jag som inte ens gillar att shoppa, hur konstigt det nu kan låta i alla andras öron..

Det är inte bara att få det att duga och stämma med jeans och skor till sonen längre.
Jösses, tacka vet jag när man kunde beställa vad som helst på H&M och det dög hur bra som helst..

Vi har nu vandrat gata upp och gata ner, affär för affär och alla skor var det fel på, på det ena eller andra sättet..
Men tillslut så hittade vi ett par som dög.
Må han nu inte växa nåt mer på ett tag och må dom hålla..
Hepp..

Själv hittade jag som vanligt typ strumpor och trosor..

Så är det
;-)



Jopp

Gud vad jobbigt det är när man har skrivit en lång kommentar och så förvinner det och sidan kan inte visas!!
Blä!

Bravo!

Sådärja..
Nu har jag lyckats "blogga, läsa andras bloggar och prata på msn"-bort en hel film som jag tänkte se.
Tv,n är alldeles bredvid mig, men jag har inte sett många minuter..

Det är helt hopplöst.
Jag måste skaffa mig ett normalt liv.
Ett normalt hus
En normal bil
En normal tristess
En normal man
En normal hund
Och ett normalt tvtittande

Hur det nu ska gå till....?!

Fredag!

Skönt!

Inte upplagd för nåt egentligen.
Lite under isen
Lite på knä i leran.

Funderar på hur jag ska ta mig upp.
Det liksom suger sig fast
Det där jävla kladdet.

~Alltså inget nytt under solen~

Återkommer

Rätt var det är...
 

Dagens kliare


En undran..

Sa dom  ungefär när man ska förväntas att gå under idag?
Bara så att man vet..

Ja vadå..

"Det är precis det här jag behöver just nu, kl 11.38 pip på förmiddagen",
tänkte strutsen när hon stoppade in två rejäla bitar Marabou Digestive i munnen..

Man kanske ska vara glad för det lilla?? ;-)

Ja vad säger man?...


your very eautiful camilla,(lär dig läsa igenom mailet innan du skickar det, George..)


hey how u doing, im george by name.......just joining here dont know much about the whole thing here but trying to know and learn more.....well i was just glancing throught to look for the best and beautiful woman that would be my love, thx God u happen to be the one my heart choosen(hurra....), and will make sure i treat u like my queen(ja i och för sig, why not..),i find u attractive baby u so beautiful and sexy(Yeah..)......i cant believe such a Angel like u is still exist here baby ur smile here is a shinnning star(Haha..ursäkta men nu måste jag ta ett moment tror jag...)........how i wish u could be my sunshine i woundnt care, well i really wanna know u better than this(Better than this? du känner mig inte ett skit. Jag är en ragata och häxa bara så att du vet det..) please i want u to write me back u can explain why u so young like a lill girl of 20 ok baby?(Ok baby?...not ok baby..)........u ANGEL (Som sagt var..häxa)i have never seen in my life.......how i wish i could touch u(eehh..), how i wish u stand as the pretty Angel in my life.......please write me back now not later(Eller kanske aldrig...?), if you could, i swear i will love you till i die,(Wow, hur vet han det..?..)

george.... (Stor bokstav George, stor bokstav..)


Nu räcker det..


Glömde att säga att vi varit på körövning också.
(Inte kör som i att köra, utan kör som i hej och hå käck vi sjunga en truddilutt...)
Very interesting va?

(Korta inlägg orkar till och med carolina läsa)
;-)

Måste man ha en när det ändå är sista..?

Jaha, är det så här det ska vara?

Fan att jag inte hann gifta mig med P. Charming då...


Sådeså!:-)



Idag, tada är vi, tada, två tada!!
Ha!

Blombarn..

Eftermiddagens outfit:

Blå top
Brun munkjacka i storlek enorm
Grå scarfs
Uppvikta jeans
Grå raggsockor
Tennarmband+ ett till med tingel på
Röda Los Brillos(fick in nåt skit i ögat i går, kan ej ha lins..uhää)
Odefinierbar tofs på skallen


Jag säger ju det

Hippiebarn...

Och det verkar bara bli värre med åren..
Jag var tvungen att ställa mig i hallen vid spegeln och skratta en stund

;-)

Jaha..

så har ännu en dag passerat i mitt liv och kommer aldrig mer åter

Oj, så destruktivt det lät.
Jo men det är ju lite så också.
Livet passerar och jag hoppas att jag tar tillvara på varje sekund.
Även om jag inte gör något varje sekund, så vill jag åtminstone ha levt varje sekund

Idag har sonen och jag varit till Ljusdal och skulle inhandla skor och jeans åt honom.
Nu slumpade det så att det var modern som kom hem med ett par skor och jeans.
Vet fan inte hur det gick till för jag brukar aldrig hitta någonting annars.

Men det blev ett par svarta jeans och ett par reaskor för 100 spänn.

Surast i stan var sonen, som inte hittade någonting..
Så kan det gå.

Ibland är det min tur..haha..
Sällan. Men ibland.



Japp, så är det!


Vår gårdag!

"Vem är det som är guide??"


"Det är hon den där gula!!...."



Förberedelser för kadriljen(som Roosa inte har några kort på..)



Knoppad och fin.
Lotus



Cordero med kli i munnen..



"HUR ser jag ut i dom här ridbyxorna?????"
"Bra. Punkt."



Nya stallet. Ena delen.



Uppladdning inför uppvisningen.



Lilla Gubben fin inför uppvisningen



Världens sötaste Kutex!



Caroline och Emelie före visningen



Städat för de guidade turerna, som Hon I Gult hade hela dagen..


Det var en väldigt lyckad dag i alla fall.

Hon I Gult har lite mer kort, för hon har en Systemkamera :-)
Ska se om jag kan få lite fler kort från kadriljen och de andra visningarna
Tack och hej.
Leverpastej.

Nytorpsdag

I dag har vi haft Öppet Hus på jobbet.

Det har gått jättebra och jag tror att vi har haft fler besökare i år än förra året.
Kanske för att många är nyfikna på nya stallet.

Men nu så är fröken Roosa trött.
Bilder kommer sen..

;-)


Sorry..

Chips, vin och en skön soffa. Om än att det fattas något i den men i alla fall en soffa.
Absolut ingenting av dt jag får intaga. Ja soffinehållet som inte finns då, förstås. Nu finns det ju inte, så det blir lite svårt..
Jaja..

Förlåt Gud, men jag orkar inte vara GI i kväll. Things that i can´t handle very good, has happened. Again. And i´m a big fool...
(ny hoppas jag ju då att Gud pratat engelska...)


Ses i morgon kl 07.00, med nya friska tag!

Då ska jag vara en glad och pigg medarbetare på Nytorpsdagarna, som verkligen inte gör skäl för namnet. För det är bara en...



Kalla mig patriot, eller vad du vill men..

Jag diggar inte bara fredagar. Jag diggar också Hellsingland Underground!
Japp.  Så är det!



Bara en liten undran..

Vem är det som orkar läsa alla transporteringsblanketter som man numer måste fylla i när man har flyttat baggen från sin gård till grannen lite längre bort??
Och vem orkar kolla att det var rätt registreringnummer på transporten som körde den stackars baggen tvåhundrafemtio meter?

Jag bara inte fattar
Orka??

Tjänar dom pengar på det eller?
Ja, förutom dom 1050 kronorna dom håvar in på kursen man måste gå för att få köra sina egna djur i sin egen transport till sin egen betehage...


Bättre sent än aldrig!:-)

Jag har fått en utmaning av Ejmis

1. Vilken mat äter du ofta?
Eftersom min mage säger stopp och belägg om jag äter vetmjöl, så blir det mestadels grönsaker och något till som typ kött, kyckling. Det är inte världens piffigaste kanske och det kan nog inte kallas matlagning, men ändock improviserad tillredning av råvaror...

2. När du är på kalas, är du den personen som sitter eller hjälper du till att duka ut?
Jag frågar alltid om jag ska hjälpa till, men om jag ska vara ärlig så hoppas jag alltid att de ska säga"Nej sitt du", så när dom säger att jag ska hjälpa till, så ältar jag i skallen i en halvtimme varför jag alltid ska vara så dum och fråga

3. Var sitter du helst när du bloggar?
Oftast i köket vid köksbodet och det har inget med bekvämlighet att göra utan platsbrist. Jag säger bara det. 4 kvm..

4. Köper du ofta triss?
Tja, det har väl blivit ca 10 stycken under livets gång..

5. Vilket land eller stad har varit din bästa semester?
Skottland, Skottland, Skottland och Skottland!!

6. Vilken tv-kanal tittar du mest på?

Trean och femman skulle jag tippa på!
 

Jag utmanar följande personer: 

Helena

Anna

Sen så är det så att det finns fler att utmana, men jag låter de som känner för det göra det.
Att jag utmanade just dom där två damerna specifikt var för att på nåt vis få ur fingrarna ur ställen där dom förslagsvis inte ska vara...
Hepp!


Dagen idag..

Har ändå varit en ganska bra dag.
Vi har poat på med det ena och det andra och smidigt som en gasell lyckats smita undan
från regnet.

Det kom så stötvis, så vi lyckades parera in allt utearbete mellan skurarna..
Tjoho

Jag måste säga att det är väldigt skönt att Carolina är tillbaka på jobbet igen.
Det blir lite mer balans..om man säger så...



Nä om man skulle ta och gå och hänga lite barn?



Jodåsatte...

Hurra!!

Nu har vi äntligen börjat med kören igen!!
Gud så jag har längtat.
Äntligen något att se fram emot varje tisdag!


 



Jippie!!

Vill ha!



Need some peace...

RSS 2.0