Wildros

Surprisingly happy



..och med en maxfart på 50 meter i timmen, tar jag mig fram
:-)

Suck
Och så suckar vi lite till
och så fnular vi lite
sen så bestämmer vi oss för att lägga oss
jag och mina löss..

Så var den dagen avklarad
Over and out

Ja i dag har jag då haft ytterdörren öppen hela dagen..
Och då menar jag inte öppen som i olåst, utan öppen som "på vid gavel"
*Frrrr Frrrr*

Det är väldigt friskt och...hm..krispigt här inne, annat kan man inte säga..
:-)

Ni som alltid ber om fler timmar på dygnet, kan få hyra några billigt av mig..
Idag har jag ärligt talat inte gjort nåt.
Jag har pyamasbyxorna på mig fortfarande.

Ska byta nu dock, för jag vet inte om dom jag ska behandla uppskattar gråa Ikeapyamasbyxor faktiskt..
:-)

Top of the world..

Har fundrat lite på det där jag skrev förr..
Har jag inte rätt att må dåligt, bara för att det alltid finns nån annan som har det värre..
Hm..
Det känns just nu lite konstigt..
Eller rättare sagt oärligt
För jag gör ju det ändå, det är ju så
Det gör nog alla..
Men det blir ännu jobbigare om jag hela tiden ska försöka framstå som "-Foten i kläm?, -Jajamännsannnn :-)) "
För det är ju en lögn..

Så så är det i dag.
Jag mår dåligt
Ändå

Oerhört egoistikt
Japp..

Jag borde gå och lägga mig och sova skönhetssömn på kudden nu..
Man det är så mycket man borde och så lite som man får
Det man får vill man inte och det man inte vill måste man
Och resten är förbjudet
Fast det gör man i alla fall
I smyg
Sen glider man snabbt undan från det man bör..
Herregud!

Jag tror jag sitter uppe ett tag till!

Bruten tå, näsblod och mens.. Kan den bli mycket värre?
Ja det kan det, så håll truten.
Japp!

Jag har ont i röven...
Har nog suttit på den för mycket..

Är jag den du upplever mig att vara eller är jag den jag själv upplever mig att vara
Eller är jag nåt mitt emellan
Eller ingetdera?
För sanningen är nog att den du upplever mig att vara och den jag själv ser mig som eller tycker att jag är, inte ens bor på samma planet
Troligtvis.
Jag kanske känner mig själv tycker jag och du kanske känner mig, tycker du.
Men jag tror i alla fall att det är ljusår mellan dom upplevelserna
Knappast nåt man behöver gå i terapi för, utan förmodligen fullt naturligt..
Vissa gånger så är jag ängel och djävul på samma dygn.
För jag tror att när jag står på elevhemmet klockan 01.30 och inte med så mild ton ber de ljudliga att hålla tyst,  upplever ingen mig som en vän fe
Men samtidigt tror jag inte heller att den vännen som nyss fått sitt liv raserat och jag sitter där och lyssnar med hela mitt fokus, inte upplever mig som djävulen själv..

Så vem är jag?
Är jag den du tror eller den jag tror?
Och by the way.. vem är du?
Vet du det?
Fore sure?

Kan nån ringa till mig 4.50 i morgon bitti och påminna mig att jag ska ha kameran med mig till jobbet?
Tack på förhand!

Precis så är det..
Att man kan tro det
Att jag inte lever
Men gudarna ska veta att jag lever
Inte kanske på ditt sätt
Eller på det där sättet i den där bra boken
Som det står så många förnuftiga saker i
Eller enligt den där hälsosamma läran
Men nog lever jag
På mitt sätt
Just för stunden
Helt rätt
För mig
Och jag börjar uppskatta och inse att mitt sätt för mig, är det bästa just för stunden
Här och idag
Bye bye konstiga ouppfyllda krav, att vara nånting annat
Du vet:
Om jag går från krogen med en hundring kvar...