Eller?

Påminn mig gärna att när jag var sjutton, så tyckte även jag att det var fullt normalt att ligga på en säng tjugofyra timmar om dygnet och kuckilura och titta på film.
Utan ljus. Utan mat. Utan vätska. Utan luft.
Fullt normalt. Fullt normalt.
Fint mantra...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0