Wildros

Vet inte riktigt, men lite småbesviken på gårdagen är jag nog.
Inte så där besviken som bara en kan bli(oerhört internt skitkul skämt..haha), men lite..
Kanske mest bara en trötthet i själen..
Hade nog  sett fram emot det här så mycket, så det blev mest bara tråkigt när vädret och människorna var som dom var..(eller ja hur var dom..trista bara..till skillnad mot för mig, toppenpinglan hela dagen..hehe)

Och nog fan var det väder allt.
Hela Hälsingland kändes som ett enda stort blixtnedslag
Och nu ska jag vara elak också, men underifrån vilka stenar hade alla krypit fram?

Jag vet vilken sten jag kommer i från, men dom andra har jag aldrig sett...

Jag ska slicka mina sår, som egentligen inte är några sår utan bara frustrationsbesvikelser och borsta av mig igen. För vilken gång i ordningen, vet jag inte.
 Men det blir bra.
Allt blir bra.
Tålamod, tålamod..
Och i morgon så leker livet igen.

Ibland måste jag bara ner under stenen och sura lite så går det över av sig själv sen..

;-)