Wildros

Det börjar att falna bort

Sakta. Sakta

Bittert. Oljuvt

Intresset falnar

När näringen aldrig får komma fram

Suckarna hörs oftare än skrattet

Axlarna faller djupare och djupare

Jag håller krampaktigt i

Och kastar ursinnigt iväg

 I samma sekund

Jag kan inget annat än lyssna till orden

Som aldrig hörs

Jag förstår inte fågelns viskade i mitt öra

Eller meningen mellan raden

Den sällsamma vinken

De glittrande ögonen ger mig bara önskedrömmarnas svar

Kanske alldeles sanna

Men alldeles för stora för mig för att våga

Ta steget

Jag går på sidan

Fintar varje vink

Bollar med ett skratt

För att inte visa

Mig

Sårbar