Wildros

..Så funderar jag på att bjuda in Mr Heartache igen.
Jag vet att det är ett svidande nederlag.
Så därför puttar jag undan det.
Men det var ju det där med att jag kommit på både det ena och andra, när jag fått vara ifred några dagar.
Alla solar har skuggor.
Och det är såna där skuggdagar jag tänker så.

Men det kanske både är ett friskthetstecken och ett tecken av förfall av den vuxna kvinnans förstånd.
Wildrosa och Mr Heartache. Jo det är ju ett passande par i universums skrattretande konjunktioner.
Men förbannat vackert.


Så, klok som jag är. Så tänker jag bara tanken. Men den kittlar.
Och jag känner mig frisk, fast jag bara egentligen borde känna mig sjuk.
Men jag tar det mer som ett test.
Jag känner. Och det var inte igår.

Det var mest min nyvunna insikt.
Att det inte är en modig man jag behöver.
Som jag alltid har trott.
Herregud. Jag är ju så modig själv, så varför ska vi vara två modiga.
Det är väl bättre att ha en som stöttar upp balansen där det svajar.

Och det var då jag kom på att Mr Heartache inte är en modig man

Fast då tanke No. 2.
Det var inte den sortens omodighet jag ska ha heller.

Praktiskt.
Då är jag tillbaka på plus minus noll igen då.